Astoria med apokalypsen i trapphuset
I Kulturnyheterna på SVT igår uttalade sig UIPs chef Liv Jacobsen och SandrewMetronomes Biografers förra VD Annika Estassy om Astoria Cinemas finansiella kris. Svenska Filminstitutet har inte fått de 10% av biografintäkterna som ska gå tillbaka till svensk filmproduktion sedan i våras. Summan sju miljoner cirkulerar och nu sägs man ha fått ok från Kulturdepartementet att lämna summan till kronofogden. Dessutom talas det om obetalda hyror och Astorias tidningsannonser har varit radikalt reducerade under senaste veckan.
Så vad är det som händer? För ett och ett halvt år sedan köpte Triangelfilm, Fladenfilm och Atlanticfilm SandrewMetronomes redan då förlusttyngda biografer. Sedan dess har man inlett en rejäl upprustning. Man har satsat hårt på att förtydliga sin position som kvalitetsfilmens tempel samtidigt som man av ekonomisk hänsyn har varit tvungen att försäkra sig om åtminstone några av de stora blockbustertitlarna för att fylla salongerna och täcka kostnaderna. Likaså har man uppdaterat den grafiska profilen och installerat digitala projektorer för reklamfilmsvisning. Sist men inte minst har man byggt om en del biografer och byggt en biograf i Sickla i Stockholm.
Fram till de senaste veckornas publika kris har också lyckats hålla en hög profil i media och tagit positionen som marknadsledande - inte i storlek men väl i inititiav och sken av att man förstår den moderna biografpubliken. Många av de resonemang som VD Mattias Nohrborg fört fram är antagligen helt riktiga: det är viktigt att profilera de enskilda biograferna, det är viktigt att bjuda in publiken att komma tidigt och sedan stanna kvar i eller i anslutning till biografen efter filmen slut, göra biografen till en mötesplats igen, öka försäljningen av kringprodukter som relaterade böcker, dvder, cdskivor och liknande. Mångfaldiga de vanliga consession-standen med gott kaffe, lyxigare choklad och produkter som tilltalar en vuxnare publik. Digital projektion av reklamfilm möjliggör också lokalt anpassad reklam och sänker kostnaderna för material radikalt vilket borde öka marknaden rejält.
Samtidigt har man slagits mot ett existerande underskott från gamla SandrewMetronome och stora omprofilerings- och ombyggnadskostnader. Detta tillsammans med att man fortfarande inte lyckats boka in någon riktigt stor blockbuster - dvs en film som har en halv miljon eller fler besök - har uppenbarligen satt enorm press på likviditeten. Man har helt enkelt skyndat lite för snabbt framåt i den förlängda smekmånad man fick efter övertagandet då alla filmbolag och media såg nya Astoria som den monopoldödande riddaren.
Men hade då förra VDn Annika Estassy rätt när hon igår sa att Sverige är en för liten marknad för två stora biografkedjor? Och att marknaden förändrats på ett oåterkalleligt sätt? Det hela luktar förstås lite "surt sa räven" då hon inte lyckades styra samma skepp med vinst och nu påstår att det är ogörligt.
Sant är att biobesöken har minskat och att 2005 var ett krisår utan like - färre biobesök än någonsin sedan man Svenska Filminstitutet började föra statestik - men lika sant är att biografmarknaden alltid gått i vågor och faktiskt ökat i år med ca 10% igen. Det som fortfarande saknas är de riktigt stora amerikanska och svenska blockbusterna som Sagan om Ringen, Harry Potter, Så som i himlen, Fucking Åmål. Filmer som historiskt alltid legat på den största kedjan SF och i framtiden alltid kommer göra det (vill man ha en miljon besök så måste man ha en jäkla massa biografer). Det Astoria har varit väldigt duktiga på är att boka de största kvalitetsfilmerna (om det nu är en bra benämning) som Brokeback Mountain, Walk the Line, Att återvända. Filmer som (de två första) har haft 150.000 plus besök vilket är mycket goda resultat i en marknad där de riktiga blockbusterna lyser med sin frånvaro. Man har även en hel del andra större titlar som Kalle och Chokladfabriken och Bilar. (Det är inte heller så svårt att se vilka av storbolagen som mer Astoriavänliga än andra.. SF ger naturligtvis inga filmer alls. Triangelfilm, Atlantic och Fladen ger förstås alla sina. Buena Vista och UIP håller fanan högst av de amerikanska bolagen, följda av Warner/SandrewMetronome och Fox. Sist kommer Sony Pictures.. Av vilket man kan utläsa att Disney och UIP är de mest engerade i kampen mot ett monopol). Kontentan bör dock bli att trupperna bakom Astoria har lyckats vända trenden rejält och antagligen har en betydligt större ökning än de 10% som marknaden som helt ökat - då det är SF som saknar några riktiga rökare (undantag finns förstås fortfarande som Pirates of the Caribean) - men att kostnaderna varit större än intäkterna.
Det mest magstarka i Annika Estassys uttalande igår var dock att hon påstog att ingen tjänar på att två biografkedjor konkurrerar förutom distributörerna. Rimligtvis vill distributörerna ha valmöjligheter och möjlighet att kunna välja det bästa anbudet. Men att den gemene biografbesökaren inte skulle drabbas är förstås uppåt väggarna. Om tittar på grannlandet Finland där SandrewMetronome också sålde sina biografer - denna gång till marknadsledande Finnkino - och en tredje biografägare gick i konkurs - blev följden att Finnkino äger ALLA salonger i Helsingfors. Har det påverkat filmutbudet och biografbesökarens valmöjligheter? Om Annika har rätt så borde det inte gjort någon skillnad alls. Men faktum är att antalet titlar som får premiär rasat radikalt. Under hösten 2006 har 25% färre titlar haft premiär i Helsingfors jämfört med förra året och de smalare filmer som faktiskt går upp får oftast spela max en eller två veckor. Självfallet drabbar detta distributörerna - men allra längst näsa har den finske biobesökaren..
Så vad är det som händer? För ett och ett halvt år sedan köpte Triangelfilm, Fladenfilm och Atlanticfilm SandrewMetronomes redan då förlusttyngda biografer. Sedan dess har man inlett en rejäl upprustning. Man har satsat hårt på att förtydliga sin position som kvalitetsfilmens tempel samtidigt som man av ekonomisk hänsyn har varit tvungen att försäkra sig om åtminstone några av de stora blockbustertitlarna för att fylla salongerna och täcka kostnaderna. Likaså har man uppdaterat den grafiska profilen och installerat digitala projektorer för reklamfilmsvisning. Sist men inte minst har man byggt om en del biografer och byggt en biograf i Sickla i Stockholm.
Fram till de senaste veckornas publika kris har också lyckats hålla en hög profil i media och tagit positionen som marknadsledande - inte i storlek men väl i inititiav och sken av att man förstår den moderna biografpubliken. Många av de resonemang som VD Mattias Nohrborg fört fram är antagligen helt riktiga: det är viktigt att profilera de enskilda biograferna, det är viktigt att bjuda in publiken att komma tidigt och sedan stanna kvar i eller i anslutning till biografen efter filmen slut, göra biografen till en mötesplats igen, öka försäljningen av kringprodukter som relaterade böcker, dvder, cdskivor och liknande. Mångfaldiga de vanliga consession-standen med gott kaffe, lyxigare choklad och produkter som tilltalar en vuxnare publik. Digital projektion av reklamfilm möjliggör också lokalt anpassad reklam och sänker kostnaderna för material radikalt vilket borde öka marknaden rejält.
Samtidigt har man slagits mot ett existerande underskott från gamla SandrewMetronome och stora omprofilerings- och ombyggnadskostnader. Detta tillsammans med att man fortfarande inte lyckats boka in någon riktigt stor blockbuster - dvs en film som har en halv miljon eller fler besök - har uppenbarligen satt enorm press på likviditeten. Man har helt enkelt skyndat lite för snabbt framåt i den förlängda smekmånad man fick efter övertagandet då alla filmbolag och media såg nya Astoria som den monopoldödande riddaren.
Men hade då förra VDn Annika Estassy rätt när hon igår sa att Sverige är en för liten marknad för två stora biografkedjor? Och att marknaden förändrats på ett oåterkalleligt sätt? Det hela luktar förstås lite "surt sa räven" då hon inte lyckades styra samma skepp med vinst och nu påstår att det är ogörligt.
Sant är att biobesöken har minskat och att 2005 var ett krisår utan like - färre biobesök än någonsin sedan man Svenska Filminstitutet började föra statestik - men lika sant är att biografmarknaden alltid gått i vågor och faktiskt ökat i år med ca 10% igen. Det som fortfarande saknas är de riktigt stora amerikanska och svenska blockbusterna som Sagan om Ringen, Harry Potter, Så som i himlen, Fucking Åmål. Filmer som historiskt alltid legat på den största kedjan SF och i framtiden alltid kommer göra det (vill man ha en miljon besök så måste man ha en jäkla massa biografer). Det Astoria har varit väldigt duktiga på är att boka de största kvalitetsfilmerna (om det nu är en bra benämning) som Brokeback Mountain, Walk the Line, Att återvända. Filmer som (de två första) har haft 150.000 plus besök vilket är mycket goda resultat i en marknad där de riktiga blockbusterna lyser med sin frånvaro. Man har även en hel del andra större titlar som Kalle och Chokladfabriken och Bilar. (Det är inte heller så svårt att se vilka av storbolagen som mer Astoriavänliga än andra.. SF ger naturligtvis inga filmer alls. Triangelfilm, Atlantic och Fladen ger förstås alla sina. Buena Vista och UIP håller fanan högst av de amerikanska bolagen, följda av Warner/SandrewMetronome och Fox. Sist kommer Sony Pictures.. Av vilket man kan utläsa att Disney och UIP är de mest engerade i kampen mot ett monopol). Kontentan bör dock bli att trupperna bakom Astoria har lyckats vända trenden rejält och antagligen har en betydligt större ökning än de 10% som marknaden som helt ökat - då det är SF som saknar några riktiga rökare (undantag finns förstås fortfarande som Pirates of the Caribean) - men att kostnaderna varit större än intäkterna.
Det mest magstarka i Annika Estassys uttalande igår var dock att hon påstog att ingen tjänar på att två biografkedjor konkurrerar förutom distributörerna. Rimligtvis vill distributörerna ha valmöjligheter och möjlighet att kunna välja det bästa anbudet. Men att den gemene biografbesökaren inte skulle drabbas är förstås uppåt väggarna. Om tittar på grannlandet Finland där SandrewMetronome också sålde sina biografer - denna gång till marknadsledande Finnkino - och en tredje biografägare gick i konkurs - blev följden att Finnkino äger ALLA salonger i Helsingfors. Har det påverkat filmutbudet och biografbesökarens valmöjligheter? Om Annika har rätt så borde det inte gjort någon skillnad alls. Men faktum är att antalet titlar som får premiär rasat radikalt. Under hösten 2006 har 25% färre titlar haft premiär i Helsingfors jämfört med förra året och de smalare filmer som faktiskt går upp får oftast spela max en eller två veckor. Självfallet drabbar detta distributörerna - men allra längst näsa har den finske biobesökaren..
posted by Eating in public at 9:51 fm
0 comments
